<div lang="sv" class="glossary"><div class="titlepage"><div><div><h2 class="title"><a name="glossary"></a>Gloslista</h2></div></div></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Teknologier</h3><dl><dt><a name="gloss-akonadi"></a><span class="glossterm">Akonadi</span></dt><dd class="glossdef"><p>Datalagringsmekanismen för all data om personlig informationshantering (PIM) i <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4. Ett enda lagrings- och hämtningssystem tillåter effektivitet och utökningsmöjligheter som inte var möjliga i <span class="orgname">KDE</span> 3, där varje komponent hade sitt eget system. Observera att använding av Akonadi ändrar inte datalagringsformat (vcard, iCalendar, mbox, maildir, etc.), utan tillhandahåller bara ett nytt sätt att komma åt och uppdatera data.</p><p> Huvudorsaken till konstruktion och utveckling av Akonadi är av teknisk natur, t.ex. att ha ett unikt sätt att komma åt data om personlig informationshantering (kontakter, kalendrar, e-post, ...) från olika program (t.ex. <span class="application">KMail</span>, <span class="application">KWord</span>, etc.), och på så sätt eliminera behovet av att skriva liknande kod här och där.</p><p> Ett annat mål är att frikoppla program med grafiskt gränssnitt som <span class="application">KMail</span> från direktåtkomst av externa resurser som e-postservrar, vilket tidigare var en huvudorsak till felrapporter och önskningar angående prestanda och svarstider.</p><p> Mer information: </p><p> <a href="https://community.kde.org/KDE_PIM/Akonadi" target="_top">Akonadi för KDE:s PIM</a></p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Akonadi" target="_top">Wikipedia: Akonadi</a></p><p> <a href="https://techbase.kde.org/Projects/PIM/Akonadi" target="_top">Teknikbasen - Akonadi</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-applications"></a><span class="glossterm">Program</span></dt><dd class="glossdef"><p>Program är baserade på kärnbibliotekprojekten av KDE-gemenskapen, för närvarande <span class="orgname">KDE</span> Ramverk och tidigare <span class="orgname">KDE</span> Plattform</p><p>Mer information:</p><p> <a href="https://community.kde.org/Promo/Guidance/Branding/Quick_Guide/" target="_top">KDE Branding</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-frameworks">Ramverk</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-platform">Plattform</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-arts"></a><span class="glossterm">ARts</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ljudramverket i <span class="orgname">KDE</span> 2 och 3. Dess konstruktion med en enda process orsakade problem när två ljudkällor stöttes på. Med <span class="productname">Plasma</span>-skrivbordet är det ersatt av Phonon.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/ARts" target="_top"> Wikipedia: ARts</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-phonon">Phonon</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-dbus"></a><span class="glossterm">D-Bus</span></dt><dd class="glossdef"><p>D-Bus eller skrivbordsbuss (Desktop Bus) är ett meddelandesystem mellan tjänster. Det utvecklades av <span class="trademark">Red Hat</span>®, och influerades starkt av <span class="orgname">KDE</span> 3 DCOP, som det ersätter. De flesta POSIX-operativsystem stöder D-Bus, och det finns en anpassning till Windows. Det används av Qt 4 och GNOME.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://freedesktop.org/wiki/Software/dbus/" target="_top">FreeDesktop.org: Vad är D-Bus?</a></p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/D-Bus" target="_top">Wikipedia: D-Bus</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-dcop">DCOP</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gnome"><acronym class="acronym">GNOME</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-qt"><span class="trademark">Qt</span>™</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-dcop"></a><span class="glossterm">DCOP</span></dt><dd class="glossdef"><p><acronym class="acronym">DCOP</acronym>, vilket betyder Desktop COmmunication Protocol (skrivbordskommunikationsprotokoll), är ett lättviktigt kommunikationssystem mellan processer och programvarukomponenter använt i <span class="orgname">KDE</span> 3. Det ersattes av <acronym class="acronym">D-Bus</acronym> i <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/DCOP" target="_top">Wikipedia: DCOP</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-dbus">D-Bus</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-flake"></a><span class="glossterm">Flake</span></dt><dd class="glossdef"><p>Flake är ett programmeringsbibliotek som kommer att användas i <span class="application">KOffice</span> och Calligra. Funktionsmässigt tillhandahåller det former för att visa innehåll och verktyg för att hantera innehåll. Former kan zoomas eller roteras, och kan grupperas för att fungera som en enda form, som tillåter ett omgivande textflöde.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://community.kde.org/Calligra/Libs/Flake" target="_top"><span class="orgname">KDE</span> Community Wiki: Flake</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-frameworks"></a><span class="glossterm">Ramverk</span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="orgname">KDE</span> Ramverk 5 är nästa generation av <span class="orgname">KDE</span>:s bibliotek, modulariserade och optimerade för enkel integrering i Qt-program. Ramverken erbjuder ett brett utbud av allmänt användbar funktionalitet i referentgranskade och väl utprovade bibliotek med gynnsamma licensvillkor. Det finns över 70 olika ramverk som erbjuder lösningar som omfattar hårdvaruintegrering, stöd för filformat, ytterligare grafiska komponenter, ritfunktioner, stavningskontroll med mera. Många av ramverken fungerar på olika plattformar och har få eller inga extra beroenden, vilket gör det enkelt att bygga dem och lägga till i vilket <span class="trademark">Qt</span>™-program som helst.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://community.kde.org/Frameworks" target="_top"><span class="orgname">KDE</span> Community Wiki: Frameworks</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-applications">Program</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-platform">Plattform</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ghns"></a><span class="glossterm">Hämta heta nyheter</span></dt><dd class="glossdef"><p>Hämta heta nyheter (<span class="emphasis"><em>G</em></span>et <span class="emphasis"><em>H</em></span>ot <span class="emphasis"><em>N</em></span>ew <span class="emphasis"><em>S</em></span>tuff - GHNS) är en öppen standard som gör det enkelt för användare att ladda ner och installera diverse utökningar av deras program. Vår implementering av Hämta heta nyheter används av <span class="productname">Plasma</span> (till exempel för att hämta nya skrivbordsteman), och av många program och grafiska komponenter.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ghnsaccr"></a><span class="glossterm">GHNS</span></dt><dd class="glossdef"><p><acronym class="acronym">GHNS</acronym> är förkortningen av Get Hot New Stuff (Hämta heta nyheter).</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghns">Hämta heta nyheter</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ioworker"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">I/O</acronym>-arbetare</span></dt><dd class="glossdef"><p><acronym class="acronym">I/O</acronym>-arbetare gör det möjligt för <span class="orgname">KDE</span>-program att komma åt fjärresurser lika enkelt som lokala resurser (så att de blir "nätverkstransparenta"). Fjärresurser (t.ex. filer) kan vara lagrade på delade <acronym class="acronym">SMB</acronym>-kataloger eller liknande.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-smb"><acronym class="acronym">SMB</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-khtml"></a><span class="glossterm">KHTML</span></dt><dd class="glossdef"><p>KHTML är <acronym class="acronym">HTML</acronym>-visningsmodulen för <span class="orgname">KDE</span>:s <span class="productname">Plasma</span>-skrivbord, som används av webbläsaren <span class="application">Konqueror</span>. Det tillhandahåller också ett K-delprogram, som gör det möjligt för alla program i <span class="orgname">KDE</span> att visa webbinnehåll. En nyhet som introducerats, <span class="trademark">Qt</span>™ Webkit, används också för Plasma och annan programvaruutveckling.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-konqueror"><span class="application">Konqueror</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-webkit">Webkit</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kio"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">KIO</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="orgname">KDE</span>:s inmatnings- och utmatningssystem som använder så kallade "<acronym class="acronym">I/O</acronym>-arbetare".</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ioworker"><acronym class="acronym">I/O</acronym>-arbetare</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kiosk"></a><span class="glossterm">Kiosk</span></dt><dd class="glossdef"><p>Kiosk är ett ramverk för att begränsa användarmöjligheter med ett system baserat på <span class="orgname">KDE</span>:s plattform, idealiskt för användning i begränsade miljöer som Internet-caféer. Det ingår i <span class="orgname">KDE</span> 3 och <span class="orgname">KDE</span> 4, men administrationsverktget, <span class="application">Kiosktool</span> finns bara i <span class="orgname">KDE</span> 3. Det kan användas för att anpassa program i <span class="orgname">KDE</span> 4, eller så kan kioskinställningar underhållas genom att redigera inställningsfiler för hand.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kparts"></a><span class="glossterm">K-delprogram</span></dt><dd class="glossdef"><p>K-delprogram (KParts) är en inbäddningsteknik som låter <span class="orgname">KDE</span>-program bädda in andra <span class="orgname">KDE</span>-program. Textvyn som <span class="application">Konqueror</span> använder är t.ex. ett K-delprogram.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-konqueror"><span class="application">Konqueror</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ksycoca"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">KSycoca</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><acronym class="acronym">KSycoca</acronym> (<span class="orgname">KDE</span> <span class="emphasis"><em>Sy</em></span>stem <span class="emphasis"><em>Co</em></span>nfiguration <span class="emphasis"><em>Ca</em></span>che) är en inställningscache som, exempelvis, garanterar snabb åtkomst till menyalternativ.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kbuildsycoca"><span class="application">KBuildSycoca</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-platform"></a><span class="glossterm">Plattform</span></dt><dd class="glossdef"><p>Tidigare basen för bibliotek och tjänster som behövdes för att köra <span class="orgname">KDE</span>-program. Används av kärnutvecklare och tredje-partsutvecklare för att skapa <span class="orgname">KDE</span>-programvara. I synnerhet när utvecklingsramverk och verktyg inkluderas, kan det kallas <span class="orgname">KDE</span> utvecklingsplattform. <span class="orgname">KDE</span>:s plattform är byggd på ett antal pelare, exempelvis Akonadi, Solid och Phonon.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-applications">Program</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-frameworks">Ramverk</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-akonadi">Akonadi</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-solid">Solid</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-phonon">Phonon</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-phonon"></a><span class="glossterm">Phonon</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ett plattformsoberoende programmeringsgränssnitt för multimedia, med gränssnitt till befintliga ramverk, såsom gstreamer- och xine-gränssnitten. <span class="orgname">KDE</span> 2 och 3 berodde på aRts för ljud. Phonon ersätter det.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Phonon_(KDE)" target="_top"> Wikipedia: Phonon (KDE)</a></p><p> <a href="https://phonon.kde.org" target="_top">Phonons webbplats</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-arts">ARts</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-solid"></a><span class="glossterm">Solid</span></dt><dd class="glossdef"><p>Solid tillhandahåller ett enda programmeringsgränssnitt för hantering av hårdvara. Hårdvara grupperas i 'domäner'. Eftersom Solids gränssnitt är inkopplingsbara, hjälper Solid programutvecklare att skriva mindre kod, och att göra den plattformsoberoende.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://solid.kde.org" target="_top">Upptäck Solid</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-threadweaver"></a><span class="glossterm">Threadweaver</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här programmeringsbiblioteket för trådar sprider arbete mellan processorer med flera kärnor när de är tillgängliga, och prioriterar dem innan de köas för körning. ThreadWeaver tillhandahåller ett högnivå jobbgränssnitt för programmering med flera trådar.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://api.kde.org/frameworks/threadweaver/html/index.html" target="_top">API Documentation – ThreadWeaver</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-webkit"></a><span class="glossterm">Webkit</span></dt><dd class="glossdef"><p>HTML-visningsmodul, med sitt ursprung i en förgrening av KHTML. Antaget av <span class="trademark">Apple</span>™ och utvecklat för <span class="trademark">Safari</span>™. Webkit återför hela funktionen tillbaka till <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4, där det är tillgängligt via <span class="trademark">Qt</span>™.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://webkit.org/" target="_top">Webkit hemsida</a></p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Webkit" target="_top">Wikipedia: WebKit</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-khtml">KHTML</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">X.Org</h3><dl><dt><a name="gloss-antialiasing"></a><span class="glossterm">Kantutjämning</span></dt><dd class="glossdef"><p>När kantutjämning nämns tillsammans med <span class="orgname">KDE</span>, betyder det ofta att jämna ut teckensnitten som syns på skärmen. <span class="trademark">Qt</span>™ version 3.3 eller senare tillsammans med X.Org-servern gör detta möjligt också för <span class="orgname">KDE</span>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-qt"><span class="trademark">Qt</span>™</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-xserver"></a><span class="glossterm"><span class="application">X-Server</span></span></dt><dd class="glossdef"><p>En <span class="application">X-Server</span> är det grundläggande program som de olika grafiska gränssnitten (<acronym class="acronym">GUI</acronym>) som <span class="orgname">KDE</span> är baserade på. Det hanterar den grundläggande mus- och tangentbordsinmatningen (både från den lokala värddatorn och från fjärrdatorer) och bidrar med enkla grafikrutiner för att rita rektanglar och andra basobjekt.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-qt"><span class="trademark">Qt</span>™</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Program</h3><dl><dt><a name="gloss-dolphin"></a><span class="glossterm">Dolphin</span></dt><dd class="glossdef"><p>Standardfilhanteraren i <span class="orgname">KDE</span>:s program. Den har en sidopanel (Platser), men navigering sker i huvudsak via 'länkstigen' ovanför huvudfönstret. Delade fönster är tillgängliga, och vyer kan definieras för enskilda fönster. Montering och avmontering av <acronym class="acronym">USB</acronym>-enheter kan göras i sidopanelen. Andra kataloger kan läggas till i panelen Platser. En trädvy är också tillgänglig.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://www.kde.org/applications/system/dolphin/" target="_top">Dolphin</a> </p><p><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Dolphin_(software)" target="_top">Wikipedia: Dolphin</a></p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Tutorials/File_Management" target="_top">Användarbasen: Handledning i filhantering</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-konqueror"><span class="application">Konqueror</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kbuildsycoca"></a><span class="glossterm"><span class="application">KBuildSycoca</span></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="application">KBuildSycoca4</span> är ett program för kommandoraden som skapar om den så kallade <acronym class="acronym">KSycoca</acronym>. Om t.ex. några eller alla moduler i Systeminställningarna saknas kan det vara användbart.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ksycoca"><acronym class="acronym">KSycoca</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-systemsettings">Systeminställningar</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kinfocenter"></a><span class="glossterm">Informationscentralen</span></dt><dd class="glossdef"><p>Informationscentralen har sitt ursprung som en del av Kcontrol, fristående från KDE 3.1. I <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4 ersätts den av moduler anpassade i systeminställningarna, i huvudsak Solid, och introduceras som ett program igen i <span class="productname">Plasma</span>.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://www.kde.org/applications/system/kinfocenter/" target="_top">Informationscentralen</a></p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Kinfocenter" target="_top">Wikipedia: KInfoCenter</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-solid">Solid</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-systemsettings">Systeminställningar</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-konqueror"></a><span class="glossterm"><span class="application">Konqueror</span></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="application">Konqueror</span> är en webbläsare, bildvisare, filhanterare med mera, och en central del i <span class="orgname">KDE</span>-projektet. Du hittar mer information om <span class="application">Konqueror</span> på <a href="https://www.konqueror.org" target="_top">www.konqueror.org</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-krunner"></a><span class="glossterm">Kör program</span></dt><dd class="glossdef"><p>Mini-kommandoraden som kan kommas åt från den klassiska menyn, med snabbtangenten <span class="keycap"><strong>Alt</strong></span>+<span class="keycap"><strong>F2</strong></span> eller med ett högerklick på skrivbordet. I <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4 visar ett partiellt namn alla möjliga träffar.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Tutorials/Krunner" target="_top">Användarbasen: Användning av Kör program</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kwin"></a><span class="glossterm">Kwin</span></dt><dd class="glossdef"><p>Kwin är fönsterhanteraren. Det är här fönsterdekorationer kan ändras och teman bestämmas. <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4 utökar Kwin för att erbjuda stöd för tredimensionella sammansättningseffekter på skrivbordet.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://userbase.kde.org/KWin" target="_top">Användarbasen: Kwin</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-xserver"><span class="application">X-Server</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-minicli"></a><span class="glossterm">Mini-kommandorad</span></dt><dd class="glossdef"><p>Mini-kommandorad (Mini <span class="emphasis"><em>C</em></span>ommand <span class="emphasis"><em>L</em></span>ine <span class="emphasis"><em>I</em></span>nterface). Synonym för Kör program.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-krunner">Kör program</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pager"></a><span class="glossterm">Skrivbordsvisning</span></dt><dd class="glossdef"><p>Skrivbordsvisning är ett litet program eller panelminiprogram som visar positionen hos fönster på skrivbordet, och oftast ger en översikt av alla virtuella skrivbord, om du har flera sådana.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-application-starter"><acronym class="acronym">Programstart</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kicker"><acronym class="acronym"><span class="application">Kicker</span></acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-panel">Panel</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-virtualdesktops">Virtuella skrivbord</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-systemsettings"></a><span class="glossterm">Systeminställningar</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här är projekt- och filnamnet på <span class="orgname">KDE</span>:s inställningscentral. Systeminställningarna låter dig anpassa så gott som alla inställningsalternativ som finns i <span class="orgname">KDE</span>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kinfocenter">Informationscentralen</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Skrivbordsterminologi</h3><dl><dt><a name="gloss-activities"></a><span class="glossterm">Aktiviteter</span></dt><dd class="glossdef"><p>Aktiviteter är uppsättningar av grafiska <span class="productname">Plasma</span>-komponenter som har sina egna skrivbordsunderlägg.</p><p> I viss mån som virtuella skrivbord, men inte helt och hållet. Exempelvis har du en "arbetsaktivitet", med RSS-kanaler för incheckning, en anteckningslapp med uppgifter, en katalogvy med arbetsrelaterade filer och ett diskret skrivbordsunderlägg. Intill den har du fritidsaktiviteter, med förhandsgranskningar av familjefoton och hundar, RSS-kanaler från dina favoritbloggar, en katalogvy som visar din filmsamling, ett Twitter-miniprogram, och naturligtvis skrivbordsunderlägget med Iron Maiden som du har gillat sedan tidigt 80-tal.</p><p>Exakt klockan 17.00 byter du från arbetsaktiviteten till fritidsaktiviteten.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Plasma" target="_top">Vanliga frågor om Plasma</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-virtualdesktops">Virtuella skrivbord</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-breeze"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Breeze</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Breeze är standardtemat i <span class="productname">Plasma</span>. Det nya temat är ett plant tema med hög kontrast för arbetsrymden. Det är tillgängligt i ljusa och mörka versioner. Enklare och mer enfärgade grafiktillgångar och typograficentrerad utläggning erbjuder en renare och visuellt tydlig användarupplevelse.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ksvg">KSVG</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-oxygen"><acronym class="acronym">Oxygen</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-containment"></a><span class="glossterm">Inneslutning</span></dt><dd class="glossdef"><p>En inneslutning är en gruppering av grafiska komponenter på toppnivå. Varje inneslutning hanterar utläggning och inställningsinformation för dess komponentuppsättning oberoende av andra inneslutningar.</p><p> Slutresultatet är att man kan gruppera grafiska komponenter i en inneslutning enligt vikten av ditt arbetsmönster, istället för gruppering enligt katalog.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Plasma" target="_top">Vanliga frågor om Plasma</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-widget">Grafikkomponent</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-draganddrop"></a><span class="glossterm">Drag och släpp</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här begreppet försöker ersätta många åtgärder som att kopiera filer från en plats till en annan med en särskild musförflyttning, t.ex. att klicka på en ikon i ett <span class="application">Konqueror</span>-fönster, flytta musen till ett annat fönster medan musknappen hålls nere, och släppa musknappen ("släppa" objektet) kopierar filer.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-konqueror"><span class="application">Konqueror</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-gnome"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">GNOME</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="emphasis"><em>G</em></span>NU <span class="emphasis"><em>N</em></span>etwork <span class="emphasis"><em>O</em></span>bject <span class="emphasis"><em>M</em></span>odel <span class="emphasis"><em>E</em></span>nvironment (GNU:s nätverksobjektmodellmiljö), ett av de ledande grafiska användargränssnitten för <span class="trademark">UNIX</span>®.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-gui"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">GUI</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>G</em></span>raphical <span class="emphasis"><em>U</em></span>ser <span class="emphasis"><em>I</em></span>nterface, grafiskt användargränssnitt. Alla skrivbordsmiljöer (som <span class="orgname">KDE</span>) är ett <acronym class="acronym"><acronym class="acronym">GUI</acronym></acronym>. De flesta <acronym class="acronym">GUI</acronym> har funktioner som musstöd och/eller fönster för att hantera program.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-homedirectory"></a><span class="glossterm">Hemkatalog</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här är platsen i systemet där alla dina filer finns. Du kan placera dina filer utanför den här katalogen, men alla program är inställda att föreslå den här katalogen som platsen där dina filer ska placeras. Och det blir enklare om du behåller dina saker här.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hemkatalog" target="_top">Wikipedia: Home Directory</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-dolphin">Dolphin</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kde"></a><span class="glossterm"><span class="orgname">KDE</span></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="orgname">KDE</span> är mer en bara programvara. Det är en gemenskap bestående av programmerare, översättare, bidragsgivare, grafiker, författare, distributörer och användare från hela världen. Vår internationella teknologigrupp är förbunden att skapa den bästa fria programvaran för skrivbordet. Och inte bara bidragsgivare, utan också användare och beundrare av <span class="orgname">KDE</span>:s programvara finns runt om i världen, och ger hjälp till andra användaren, sprider nyheter, eller bara njuter av upplevelsen. Mer detaljerad information finns på <a href="https://www.kde.org" target="_top">www.kde.org</a>.</p><p> Namnet har ändrat betydelse över tiden. Du kan upptäcka mer av dess historia på <a href="https://www.kde.org/community/history/" target="_top">KDE:s historiska webbsida</a>. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kicker"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym"><span class="application">Kicker</span></acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Den flyttbara raden i <span class="orgname">KDE</span> 3, oftast längst ner på skärmen (ibland kallad panelen), där startprogram, skrivbordsvisning och knappar för att köra program finns.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-panel">Panel</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-application-starter"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Programstart</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>En startmeny i <span class="productname">Plasma</span>, där program sorteras enligt funktionsgrupp. 'Favoriter' ersätter 'Mest använda program' i den klassiska menyn, och program kan läggas till där. Ett högerklick erbjuder också möjlighet att lägga till program på skrivbordet eller i panelen. Snabbåtkomst till mindre använda program kan ske via sökrutan. Alternativ som den klassiska programmenyn med menyer i kaskad och programinstrumentpanelen, startprogram med fullskärm, är tillgängliga. <span class="productname">Plasma</span> kan användas med mer än ett startprogram om det behövs.</p><p> </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pager">Skrivbordsvisning</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-panel">Panel</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-oxygen"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Oxygen</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Oxygen var standardtemat i <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4. Det är konstruerat för att vara en 'frisk fläkt' för skrivbordet genom att ta bort de förenklade, serieliknande ikonerna, och ersätta dem med ett rent tema och fotorealistiska ikoner. Oxygen använder en diskret palett för att undvika att ikoner blir distraherande, och använder detaljerad skalbar grafik (SVG).</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Oxygen_Project" target="_top">Wikipedia: Oxygen Project</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ksvg">KSVG</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-breeze"><acronym class="acronym">Breeze</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-panel"></a><span class="glossterm">Panel</span></dt><dd class="glossdef"><p>Avser panelen som ofta finns i skärmens nederkant.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kicker"><acronym class="acronym"><span class="application">Kicker</span></acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-application-starter"><acronym class="acronym">Programstart</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-plasma"></a><span class="glossterm">Plasma</span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="productname">Plasma</span> ersätter Kdesktop, <span class="application">Kicker</span> och gränssnittet för grafiska komponenter SuperKaramba. Miniprogrammen kallas grafiska komponenter, och går från grafiska informationskomponenter till miniprogram som en räknare och ordlista.</p><p> Mer information: </p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/KDE_Plasma_5" target="_top">Wikipedia: KDE Plasma 5</a></p><p> <a href="https://www.kde.org/workspaces/" target="_top">Plasma arbetsrymder</a></p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Plasma" target="_top">Plasma</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kicker"><acronym class="acronym"><span class="application">Kicker</span></acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-widget">Grafikkomponent</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ripping"></a><span class="glossterm">Lagring</span></dt><dd class="glossdef"><p>En term för åtgärden att läsa ljud- och videodata från cd-rom eller dvd och lagra det på hårddisken.</p></dd><dt><a name="gloss-virtualdesktops"></a><span class="glossterm">Virtuella skrivbord</span></dt><dd class="glossdef"><p>En populär metafor i <span class="trademark">UNIX</span>®-baserade fönsterhanterare är virtuella skrivbord. Det betyder att du inte bara har en skärm där fönster kan placeras, utan flera. När du byter till ett annat skrivbord (oftast via skrivbordsvisning) syns bara de fönster som startades eller flyttades till det nya skrivbordet. Ett fönster kan också göras "klistrigt", vilket betyder att det syns på alla virtuella skrivbord.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://userbase.kde.org/Plasma" target="_top">Vanliga frågor om Plasma</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-application-starter"><acronym class="acronym">Programstart</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pager">Skrivbordsvisning</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title"><span class="orgname">KDE</span> utveckling</h3><dl><dt><a name="gloss-qt"></a><span class="glossterm"><span class="trademark">Qt</span>™</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det grafiska användargränssnittet (<acronym class="acronym">GUI</acronym>) i <span class="orgname">KDE</span> är byggt på <span class="trademark">Qt</span>™-verktygslådan, som erbjuder många grafiska element (så kallade "grafikkomponenter") som används för att skapa skrivbordet. Du hittar mer information om <span class="trademark">Qt</span>™ på <a href= "https://www.qt.io/developers/" target="_top">https://www.qt.io/developers/</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-widget">Grafikkomponent</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-git"></a><span class="glossterm">Git</span></dt><dd class="glossdef"><p>Git är ett fritt distribuerat versionskontrollsystem med öppen källkod, konstruerat för att hantera allt från små till mycket stora projekt med snabbhet och effektivitet.</p><p> Varje Git-klon är ett fulländat arkiv med komplett historik och fullständig versionshantering, oberoende av nätverksåtkomst eller en central server. Att skapa och sammanfoga grenar går snabbt och enkelt att göra. Git används för versionskontroll av filer, i likhet med verktyg som Mercurial, Bazaar, Subversion, CVS, Perforce och Visual SourceSafe.</p><p> Det bestämdes att Git ska vara det huvudsakliga versionskontrollsystemet i <span class="orgname">KDE</span>, och ersätta SVN. Det har redan används för vissa <span class="orgname">KDE</span>-projekt som Konversation och Amarok.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://git-scm.com/" target="_top">Gits hemsida</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-svn"><acronym class="acronym">SVN</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-i18n"></a><span class="glossterm">i18n</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av "internationalization", internationalisering. <span class="orgname">KDE</span> stöder många olika språk, och flera i18n-tekniker gör det lätt att översätta det grafiska användargränssnittet (<acronym class="acronym">GUI</acronym>) samt de tillhörande dokumenten i <span class="orgname">KDE</span> till alla dessa språk. Mer information om hur man hanterar i18n finns på <a href= "https://l10n.kde.org" target="_top">l10n.kde.org</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-l10n">l10n</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kross"></a><span class="glossterm">Kross</span></dt><dd class="glossdef"><p>Kross är ett skriptramverk, som möjliggör stöd för flera skriptspråk. Ett system med insticksmoduler tillåter stöd för ytterligare språk i framtiden.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kdom"></a><span class="glossterm">KDOM</span></dt><dd class="glossdef"><p>En K-delprogrammodul som gör KHTML <acronym class="acronym">DOM</acronym> (<span class="emphasis"><em>D</em></span>ocument <span class="emphasis"><em>O</em></span>bject <span class="emphasis"><em>M</em></span>odel) återgivningsmöjligheter tillgängliga för alla program. KSVG2 är byggt på KDOM för <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-khtml">KHTML</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-khtml">KHTML</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-kjs"></a><span class="glossterm">KJS</span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="orgname">KDE</span>-plattformens Javascript-tolk.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ksvg"></a><span class="glossterm">KSVG</span></dt><dd class="glossdef"><p>KSVG erbjuder stöd för skalbar vektorgrafik i en KHTML-baserad webbläsare. KSVG2 utökar det för <span class="orgname">KDE</span>:s programvarusamling 4.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-khtml">KHTML</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-l10n"></a><span class="glossterm">l10n</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning för "localization", lokalisering, det sätt som ett program anpassas till den lokala miljön. Detta omfattar t.ex. valutan som används för att beteckna pengar eller tidsformatet och översätta text.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://l10n.kde.org/" target="_top">l10n.kde.org</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-i18n">i18n</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-widget"></a><span class="glossterm">Grafikkomponent</span></dt><dd class="glossdef"><p>I allmänhet är grafikkomponenter grafiska element som rullningslister, knappar eller inmatningsfält som används för att skapa det grafiska användargränssnittet.</p><p>I <span class="productname">Plasma</span> är grafiska komponenter huvudkomponenter och tar på sig en mängd funktioner, som går från att visa skrivbordet och tillhörande skrivbordsunderlägg, visa batterinivå för en bärbar dator, visa inkopplade enheter, och rita aktivitetsraden. I grunden är de små program som hör hemma på skrivbordet. Dessutom kan grafiska komponenter grupperas i "omgivningar", som panelen eller till och med själva skrivbordet. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-plasma">Plasma</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-containment">Inneslutning</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kde"><span class="orgname">KDE</span></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-svn"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">SVN</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning för <span class="emphasis"><em>Subversion</em></span>, ett versionshanteringssystem. <acronym class="acronym">SVN</acronym> erbjuder ett mycket elegant sätt att hantera olika versioner av filer, så att det är lätt för flera utvecklare att arbeta med samma projekt. Du hittar en beskrivning av hur den senaste (utvecklings) versionen av <span class="orgname">KDE</span>:s källkod kan hämtas med anonym <acronym class="acronym">SVN</acronym> på <a href="http://developer.kde.org/source/anonsvn.html" target="_top">http://developer.kde.org/source/anonsvn.html</a>.</p><p> Mer om <acronym class="acronym">SVN</acronym> finns på <a href="http://subversion.tigris.org/" target="_top">http://subversion.tigris.org/</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-git">Git</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-xmlgui"></a><span class="glossterm">XMLGUI</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ett programmeringsramverk för att konstruera användargränssnittet. Det används i stor utsträckning av K-delprogram.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/XMLGUI" target="_top">Wikipedia: XMLGUI</a></p><p> <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Qt_Style_Sheets" target="_top">Wikipedia: Qt-stilmallar</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gui"><acronym class="acronym">GUI</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-kparts">K-delprogram</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-qt"><span class="trademark">Qt</span>™</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Diverse</h3><dl><dt><a name="gloss-rfc"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">RFC</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="emphasis"><em>R</em></span>equest <span class="emphasis"><em>F</em></span>or <span class="emphasis"><em>C</em></span>omment, dvs. begäran om kommentarer. Ett vanligt sätt att ge ut nya idéer om protokoll eller procedurer för utvärdering i Internetgemenskapen. Även om en <acronym class="acronym">RFC</acronym> inte är bindande, försöker många program ändå hålla sig till dem, när de väl har godkänts av gemenskapen.</p><p> Mer information om <acronym class="acronym">RFC</acronym>:er finns på <a href="https://www.rfc-editor.org" target="_top">RFC-hemsidan</a>.</p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Diverse protokoll</h3><dl><dt><a name="gloss-smb"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">SMB</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="emphasis"><em>S</em></span>erver <span class="emphasis"><em>M</em></span>essage <span class="emphasis"><em>B</em></span>lock, server-meddelandeblock. Ett nätverksprotokoll som används av <span class="trademark">Microsoft</span>® <span class="trademark">Windows</span>® i nätverk för att komma åt filsystemen i andra datorer.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ioworker"><acronym class="acronym">I/O</acronym>-arbetare</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-irc"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">IRC</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="emphasis"><em>I</em></span>nternet <span class="emphasis"><em>R</em></span>elay <span class="emphasis"><em>C</em></span>hat, dvs. Internet vidarebefordrad chatt. Ett protokoll som definieras i <acronym class="acronym">RFC</acronym> 1459, som hanterar specifikationer för att göra textbaserad chatt i realtid möjlig.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rfc"><acronym class="acronym">RFC</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-host"></a><span class="glossterm">Värddator</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här kan antingen vara ett namn i din <code class="filename">/etc/hosts</code> fil (<code class="systemitem">min_dator</code>), ett Internetnamn (<code class="systemitem">www.kde.org</code>) eller en IP-adress (<code class="systemitem">192.168.0.10</code>). </p></dd></dl></div><div class="glossdiv"><h3 class="title">Utskrift</h3><dl><dt><a name="gloss-acl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">ACL:er</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>A</em></span>ccess <span class="emphasis"><em>C</em></span>ontrol <span class="emphasis"><em>L</em></span>ists (listor för åtkomstkontroll). ACL:er används för att kontrollera åtkomst för en given (behörighetskontrollerad) användare. Ett första grovt stöd för ACL:er tillsammans med utskrift är tillgängligt i <acronym class="acronym">CUPS</acronym>. Detta kommer att förfinas i framtida versioner. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-authentication">Berhörighetskontroll</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-appsocketprotocol"></a><span class="glossterm">AppSocket-protokoll</span></dt><dd class="glossdef"><p>AppSocket är ett protokoll för att överföra utskriftsdata, som också ofta kallas "Direkt TCP/IP-utskrift". <span class="trademark">Hewlett-Packard</span>® har använt AppSocket, lagt till mindre utökningar, och har varit mycket lyckosamma med att döpa om det och marknadsföra det under namnet "<span class="trademark">HP</span>® JetDirect"...</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpjetdirectprotocol"><span class="trademark">HP</span>® JetDirect-protokoll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-directtcpipprinting">Direkt TCP/IP-utskrift</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-authentication"></a><span class="glossterm">Berhörighetskontroll</span></dt><dd class="glossdef"><p>Att bevisa identiteten för en viss person (kanske via användarnamn/lösenord eller med hjälp av ett certifikat), kallas ofta behörighetskontroll. När du väl har fått behörighet, kanske du kan få tillgång till en begärd resurs, möjligen baserat på en lista för åtkomstkontroll (ACL).</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-acl"><acronym class="acronym">ACL:er</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-bidirectionalcommunication"></a><span class="glossterm">Tvåvägskommunikation</span></dt><dd class="glossdef"><p>I utskriftssammanhang, kan en server eller värddator ta emot ytterligare information som skickas tillbaka från skrivaren (statusmeddelanden, etc.) antingen på begäran, eller när som helst. AppSocket ( = <span class="trademark">HP</span>® JetDirect), <acronym class="acronym">CUPS</acronym> och IPP, stöder tvåvägskommunikation, medan utskrift med LPR/LPD och utskrift enligt BSD-stil inte gör det ...</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-appsocketprotocol">AppSocket-protokoll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-directtcpipprinting">Direkt TCP/IP-utskrift</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpjetdirectprotocol"><span class="trademark">HP</span>® JetDirect-protokoll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-lprlpd"><acronym class="acronym">LPR/LPD</acronym>-utskrift</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-bsdstyleprinting"></a><span class="glossterm">Utskrift enligt BSD-stil</span></dt><dd class="glossdef"><p>Generell term för olika versioner av traditionella <span class="trademark">UNIX</span>®-utskriftsmetoder. Den första versionen dök upp på tidigt 70-tal på BSD-<span class="trademark">UNIX</span>®, och beskrevs formellt i <a href="https://www.rfc.net/rfc1179.html" target="_top">RFC 1179</a>, så sent som 1990.</p><p> Vid tiden då "fjärrutskrift" enligt BSD först konstruerades, så var skrivare anslutna via serieportar eller direktanslutna på annat sätt till en värddator (då Internet inte bestod av mycket mer än ett hundratal noder). Skrivare använde hålslagna sammanhängande papper, som drogs fram av en matare, och enkla rader av ASCII-text hamrades mekaniskt fast på papperet, taget från en kartong som stod under bordet. Det kom ut i form av papper vikt i sick-sack. Fjärrutskrift bestod av att en närliggande värddator i nästa rum skickade en fil med begäran om utskrift.</p><p> Tekniken har verkligen ändrats! Skrivare använder nu i allmänhet tillskurna papper, de har inbyggd intelligens för att beräkna rasterbilder för sida efter sida, som skickas till dem med ett av de kraftfulla sidbeskrivningsspråken (PDL). Många skrivare är direkt nätverksanslutna, med egen processor, minne, hårddisk och operativsystem. De ansluts till ett nätverk, potentiellt med miljontals användare ...</p><p> Det är ett enormt bevis på <span class="trademark">UNIX</span>® flexibla sätt att utföra uppgifter, att "radskrivarutskrift" också kan användas tillförlitligt under de här moderna omständigheterna. Men tiden är nu till slut mogen för något nytt: IPP. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-lprlpd"><acronym class="acronym">LPR/LPD</acronym>-utskrift</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-cups"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>C</em></span>ommon <span class="emphasis"><em>U</em></span>NIX <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinting <span class="emphasis"><em>S</em></span>ystem (det vanliga UNIX utskriftssystemet). <acronym class="acronym">CUPS</acronym> är det modernaste utskriftssystemet för <span class="trademark">UNIX</span>® och Linux, och tillhandahåller också utskriftsservice till klienter på andra plattformar som <span class="trademark">Microsoft</span>® <span class="trademark">Windows</span>® och Apple <span class="trademark">Mac</span>® <acronym class="acronym">OS</acronym>. Det är baserat på IPP, och gör sig av med alla fallgropar i den gamla BSD-stilen för utskrift. Det tillhandahåller behörighetskontroll, kryptering och ACL:er, samt många andra funktioner. Samtidigt är det tillräckligt anpassningsbart för att fungera med alla gamla klienter som inte ännu kan hantera IPP via LPR/LPD (BSD-stil).</p><p> <acronym class="acronym">CUPS</acronym> kan styra alla <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare, genom att använda PPD:er (Postscript skrivarbeskrivningsfiler) som tillhandahålls av leverantören, ursprungligen enbart avsedda för utskrift med <span class="trademark">Microsoft</span>® Windows NT. Utskrift med <span class="orgname">KDE</span>, är kraftfullast om den baseras på <acronym class="acronym">CUPS</acronym>.</p><p> Mer information:</p><p> <a href="https://www.cups.org" target="_top"><acronym class="acronym">CUPS</acronym> Hemsida</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-acl"><acronym class="acronym">ACL:er</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-authentication">Berhörighetskontroll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-bsdstyleprinting">Utskrift enligt BSD-stil</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-lprlpd"><acronym class="acronym">LPR/LPD</acronym>-utskrift</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ppd"><acronym class="acronym">PPD</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-cupsfaq"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Vanliga frågor om <acronym class="acronym">CUPS</acronym></acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><a href="https://www.cups.org/articles.php?L+TFAQ" target="_top">Vanliga frågor om <acronym class="acronym">CUPS</acronym></a> är en värdefull resurs för att svara på många frågor, som alla som inte tidigare har använt utskrift med <acronym class="acronym">CUPS</acronym> kan ha i början. </p></dd><dt><a name="gloss-daemon"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Demon</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Motsvarande engelska ord daemon, är en förkortning av <span class="emphasis"><em>D</em></span>isk <span class="emphasis"><em>a</em></span>nd <span class="emphasis"><em>e</em></span>xecution <span class="emphasis"><em>mon</em></span>itor (disk- och körningsbevakning). <acronym class="acronym">Demoner</acronym> finns på alla <span class="trademark">UNIX</span>®-system för att utföra uppgifter som sker utan påverkan från användaren. Läsare som är mer bekanta med <span class="trademark">Microsoft</span>® <span class="trademark">Windows</span>®, kan jämföra en demon och de uppgifter den ansvarar för med en "tjänst".</p><p> Ett exempel på en demon som finns i det flesta äldre <span class="trademark">UNIX</span>®-system är LPD (radskrivardemonen). <acronym class="acronym">CUPS</acronym> betraktas av många som efterföljaren till LPD i <span class="trademark">UNIX</span>®-världen, och det arbetar också via en demon. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-spooling"><acronym class="acronym">SPOOL</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-databaselinuxprinting"></a><span class="glossterm">Databas, Linuxprinting.org</span></dt><dd class="glossdef"><p>Redan för många år sedan, när utskrift på Linux fortfarande var riktigt svårt (bara utskrift från kommandoraden var känt för de flesta Linux-användare, och inga enhetsspecifika utskriftsalternativ var tillgängliga för att utföra utskrifterna), så samlade Grant Taylor, upphovsman till "Linux Printing HOWTO", den mesta tillgängliga informationen om skrivare, drivrutiner och filer i sin databas.</p><p> När <acronym class="acronym">CUPS</acronym> började ta form, och användning av PPD:er också utökades till andra skrivare än Postscript-skrivare, så insåg han den här databasens potential: Om man lägger ihop de olika ansamlingarna med data (med innehåll som skulle kunna beskrivas i stil med "Vilken enhet skriver med vilket Ghostscript-filter eller annat filter, hur bra och med vilka kommandoradsväljare?") i filer som fungerar med PPD, så skulle man få <acronym class="acronym">CUPS</acronym> kraftfulla funktioner ovanpå de traditionella skrivardrivrutinerna.</p><p> Det här har nu utvecklats till ett vidare koncept, som kallas "Foomatic". Foomatic utökar funktionerna för andra kösystem än <acronym class="acronym">CUPS</acronym> (LPR/LPD, LPRng, PDQ, PPR) till en viss del (genom att "stjäla" vissa koncept från <acronym class="acronym">CUPS</acronym>). Databasen hos Linuxprinting är inte bara en plats för Linux, de som använder andra <span class="trademark">UNIX</span>®-baserade operativsystem (som BSD eller <span class="trademark">Mac</span>® <acronym class="acronym">OS</acronym>-X) hittar också värdefull information och programvara här. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-foomatic">Foomatic</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-linuxprintingdatabase"><acronym class="acronym">Linuxprinting.org databas</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-directtcpipprinting"></a><span class="glossterm">Direkt TCP/IP-utskrift</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här är en metod som ofta använder TCP/IP porten 9100 för att ansluta till skrivaren. Det fungerar med många moderna nätverksskrivare, och har några fördelar jämfört med LPR/LPD, eftersom det är snabbare och ger en del "återmatningsdata" från skrivaren till värddatorn som skickar jobbet.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-appsocketprotocol">AppSocket-protokoll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpjetdirectprotocol"><span class="trademark">HP</span>® JetDirect-protokoll</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-drivers"></a><span class="glossterm">Drivrutiner, utskriftsdrivrutiner</span></dt><dd class="glossdef"><p>Termen "utskriftsdrivrutiner", använd med samma mening som på <span class="trademark">Microsoft</span>® <span class="trademark">Windows</span>® plattformen, kan inte helt tillämpas på en Linux eller <span class="trademark">UNIX</span>®-plattform. En "drivrutin"-funktion tillhandahålls på <span class="trademark">UNIX</span>® av olika modulära komponenter som arbetar tillsammans. I utskriftsdrivrutinernas kärna finns "filter". Filter konverterar utskriftsfiler från ett givet indataformat till ett annat format som är acceptabelt för skrivaren. I många fall kan filter anslutas i en hel "kedja", där bara resultatet av den sista konverteringen skickas till skrivaren. Den verkliga överföringen av utskriftsdata till enheten utförs av en "utmatningsrutin". </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-filter">Filter</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ppd"><acronym class="acronym">PPD</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-encryption"></a><span class="glossterm">Kryptering</span></dt><dd class="glossdef"><p>Kryptering av konfidentiell data är en viktig angelägenhet om du överför den via Internet, eller till och med inom intranät.</p><p> Utskrift med traditionella protokoll är inte alls krypterad. Det är mycket lätt att tjuvlyssna på t.ex. <span class="trademark">PostScript</span>®- eller PCL-data som skickas via en ledning.</p><p> Därför infördes möjligheten att lätt koppla in krypteringsmekanismer i IPP:s konstruktion (som kan åstadkommas på samma sätt som krypteringsstandarder för HTTP-trafik, SSL och TLS).</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-authentication">Berhörighetskontroll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ssl"><acronym class="acronym">SSL(3)</acronym>-kryptering</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-tls"><acronym class="acronym">TLS</acronym>-kryptering</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-epson"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Epson</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Epsons bläckstråleskrivare hör till de modeller som stöds bäst av drivrutiner med fri programvara, eftersom företaget inte alltid var så hemlighetsfulla angående sina skrivare och lämnade över tekniska specifikationer till utvecklare. Den utmärkta utskriftskvaliteten som åstadkoms av Gimp-Print på Stylus-serien skrivare, kan hänföras till denna öppenhet. </p></dd><dt><a name="gloss-escapesequence"></a><span class="glossterm">Undantagssekvenser</span></dt><dd class="glossdef"><p>De första skrivarna som fanns skrev bara ut ASCII-data. För att börja en ny rad, eller mata ut en sida, använde de särskilda kommandosekvenser, som ofta inleddes med ett ESC-tecken. <span class="trademark">HP</span>® utvecklade detta koncept med serien med utgåvor av PCL-språk fram till idag, då ett fullständigt sidbeskrivningsspråk (PDL) har utvecklats från denna enkla början. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pdl"><acronym class="acronym">PDL</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-escp"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">ESC/P</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>E</em></span>pson <span class="emphasis"><em>S</em></span>tandard <span class="emphasis"><em>C</em></span>odes for <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinters (Epsons standardkoder för skrivare). Förutom <span class="trademark">PostScript</span>® och PCL, är Epsons ESC/P skrivarspråk ett av de mest välkända.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpgl"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®/GL</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-filter"></a><span class="glossterm">Filter</span></dt><dd class="glossdef"><p>I allmänhet är filter program som tar någon indata, arbetar med den, och skickar vidare den som utdata. Filter kan både ändra data och lämna den oförändrad.</p><p> I utskriftssammanhang är filter program som konverterar en given fil (som är avsedd att skrivas ut, men inte lämplig i sin nuvarande form) till ett format som kan skrivas ut. Ibland måste hela "kedjor" av filter skapas för att åstadkomma resultatet, där utdata från ett filter skickas vidare som indata till nästa. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghostscript">Ghostscript</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rip"><acronym class="acronym">RIP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-foomatic"></a><span class="glossterm">Foomatic</span></dt><dd class="glossdef"><p>Foomatic började som ett övergripande namn på ett antal olika verktyg som var tillgängliga från <a href="https://www.linuxprinting.org/" target="_top">Linuxprinting.org</a>. Dessa verktyg försökte att göra användningen av traditionella Ghostscript- och andra utskriftsfilter lättar för användare, och utökade filtrens möjligheter genom att lägga till fler kommandoradsväljare, eller förklara drivrutinens kördata.</p><p> Foomatics olika inkarnationer är <acronym class="acronym">CUPS</acronym>-O-Matic, PPD-O-Matic, PDQ-O-Matic, LPD-O-Matic, PPR-O-Matic, MF-O-Matic och Direct-O-Matic. Alla dessa tillåter att passande skrivarkonfigurationsfiler skapas via nätverket, genom att välja en lämplig modell och den föreslagna (eller alternativa) drivrutinen för skrivaren. Nyligen har Foomatic närmat sig funktionen av ett "metaköhanteringssystem", som möjliggör anpassning av det underliggande utskriftssystemet med en enhetlig uppsättning kommandon. (Det här är dock mycket mer komplicerat än <span class="orgname">KDE</span>:s grafiska användargränssnitt för utskrift, som gör något liknande när det gäller olika utskriftssystem). </p></dd><dt><a name="gloss-ghostscript"></a><span class="glossterm">Ghostscript</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ghostscript är en tolk av språket <span class="trademark">PostScript</span>® och PDF eller en rasterbildbehandlare (RIP) i programvara, som ursprungligen utvecklades av L. Peter Deutsch. Det finns alltid en version av Ghostscript med <acronym class="acronym">GPL</acronym>-licens, tillgänglig för gratis användning och distribution. Ghostscript har en utbredd användning i Linux- och <span class="trademark">UNIX</span>®-världen för att konvertera <span class="trademark">PostScript</span>® till rasterdata, lämplig att skicka till enheter som inte stöder <span class="trademark">PostScript</span>®. Mer information: <a href="https://www.ghostscript.com/" target="_top">Ghostscripts hemsida</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rip"><acronym class="acronym">RIP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-gimpprint"></a><span class="glossterm">Gimp-Print</span></dt><dd class="glossdef"><p>I motsats till namnet, så är inte Gimp-Print längre bara en insticksmodul som används för utskrift med det populära programmet Gimp. Dess källkod kan också kompileras till ... </p><p> ... en uppsättning PPD:er och tillhörande filter som direkt integreras i <acronym class="acronym">CUPS</acronym>, och stöder omkring 130 olika skrivarmodeller, med fotografisk utskriftskvalitet i många fall.</p><p>... ett Ghostscript-filter, som kan användas med alla andra program som behöver rasterprocessing i programvara.</p><p> ... ett bibliotek som kan användas av andra program som behöver rasterfunktioner.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-lexmark"><acronym class="acronym">Lexmark</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rip"><acronym class="acronym">RIP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghostscript">Ghostscript</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-hp"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>H</em></span>ewlett-<span class="emphasis"><em>Packard</em></span>, ett av de första företagen som distribuerade sina egna utskriftsdrivrutiner för Linux. Nyligen har företaget givit ut packetet "HPIJS" med drivrutiner, inklusive källkod och en fri licens. Det här är den första skrivartillverkaren som gör detta. HPIJS stöder de flesta nuvarande modeller av HP InkJets och DeskJets. </p></dd><dt><a name="gloss-hpgl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®/GL</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em><span class="trademark">HP</span>®</em></span> <span class="emphasis"><em>G</em></span>raphical <span class="emphasis"><em>L</em></span>anguage (HP grafikspråk). Ett skrivarspråk från <span class="trademark">HP</span>® som i huvudsak används med plottrar. Många CAD-program (program för datorstödd konstruktion) matar ut <span class="trademark">HP</span>®/GL-filer för utskrift.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-escp"><acronym class="acronym">ESC/P</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-hpjetdirectprotocol"></a><span class="glossterm"><span class="trademark">HP</span>® JetDirect-protokoll</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ett varumärke som <span class="trademark">HP</span>® använder för att beskriva sin implementering av överföring av skrivardata till skrivaren, via ett protokoll som annars kallas "AppSocket" eller "Direkt TCP/IP-utskrift".</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-appsocketprotocol">AppSocket-protokoll</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-directtcpipprinting">Direkt TCP/IP-utskrift</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ietf"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">IETF</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>I</em></span>nternet <span class="emphasis"><em>E</em></span>ngineering <span class="emphasis"><em>T</em></span>ask <span class="emphasis"><em>F</em></span>orce, en samling experter på Internetprogramvara och hårdvara, som diskuterar nya nätverksteknologier och ofta når slutsatser som många betraktar som standarder. "TCP/IP" är det mest berömda exemplet.</p><p> IETF standarder, men också utkast, diskussioner, idéer och användbara handledningar ges ut i den berömda serien med "RFC:er", som är tillgängliga för allmänheten, och ingår i de flesta Linux- och BSD-distributioner.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pwg"><acronym class="acronym">PWG</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rfc"><acronym class="acronym">RFC</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ipp"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">IPP</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>I</em></span>nternet <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinting <span class="emphasis"><em>P</em></span>rotocol (Internet utskriftsprotokoll), som definieras av ett antal RFC:er som är accepterade av IETF med statusen "föreslagen standard", och konstruerades av PWG. IPP är en helt ny konstruktion för utskrift via nätverk, men använder en mycket välkänd och beprövad metoden för att överföra data: HTTP 1.1! Genom att inte "uppfinna hjulet igen", och baseras på en befintlig och robust Internetstandard, så kan IPP relativt enkelt lägga till andra Internetstandarder som använder HTTP:</p><p> Grundläggande eller certifikatbaserade mekanismer för behörighetskontroll, SSL eller TLS för kryptering av överförd data,</p><p> LDAP för katalogservice (för att offentliggöra data om skrivare, enhetsalternativ, kostnader och annat på nätverket, eller för att hämta lösenord under behörighetskontroll). </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pwg"><acronym class="acronym">PWG</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ietf"><acronym class="acronym">IETF</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rfc"><acronym class="acronym">RFC</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-tls"><acronym class="acronym">TLS</acronym>-kryptering</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-lexmark"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Lexmark</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>var ett av de första företagen som distribuerade sina egna utskriftsdrivrutiner för Linux med vissa skrivarmodeller. Men de här drivrutinerna levereras bara som binärfiler (ingen källkod är tillgänglig), och kan därför inte användas för att integreras med andra projekt för fri skrivarprogramvara. </p></dd><dt><a name="gloss-linuxprintingorg"></a><span class="glossterm">Linuxprinting.org</span></dt><dd class="glossdef"><p>Linuxprinting.org: Inte bara för Linux, utan alla <span class="trademark">UNIX</span>®-liknande operativsystem som BSD och kommersiella <span class="trademark">UNIX</span>®-operativsystem, kan hitta användbar information om utskrift här. Den här webbplatsen är hemsida för det intressanta Foomatic-projektet, som strävar efter att utveckla en "uppsättning metaverktyg för utskriftsköer och drivrutinkonfiguration" (som kan anpassa olika utskriftssystem och nödvändiga drivrutiner via ett gemensamt gränssnitt) med möjlighet att överföra alla köer, skrivare och konfigurationsfiler till en annan köhantering utan ny anpassning. Dessutom underhåller de utskriftsdatabasen, en samling med drivrutiner och skrivarinformation som gör det möjligt för alla hitta den mest aktuella informationen om skrivarmodeller, och dessutom skapa konfigurationsfiler via nätverket för alla kombinationer av köhantering/drivrutin/enhet som är kända att fungera tillsammans med något av de vanliga utskriftssystemen på Linux- eller <span class="trademark">UNIX</span>®-utskriftssystem. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-linuxprintingdatabase"><acronym class="acronym">Linuxprinting.org databas</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-linuxprintingdatabase"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">Linuxprinting.org databas</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p><a href="https://www.openprinting.org/printers" target="_top">Databas</a> som innehåller skrivare och drivrutiner lämpliga för dem. Mer information: <a href="https://www.linuxfoundation.org/collaborate/workgroups/openprinting/database/indexfaq" target="_top">Linuxprinting.org vanliga frågor</a></p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-foomatic">Foomatic</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-lprlpd"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">LPR/LPD</acronym>-utskrift</span></dt><dd class="glossdef"><p>LPR == vissa uttyder det <span class="emphasis"><em>L</em></span>ine <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinting <span class="emphasis"><em>R</em></span>equest (radskrivarutskriftsbegäran), andra <span class="emphasis"><em>L</em></span>ine <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinter <span class="emphasis"><em>R</em></span>emote (fjärradskrivare).</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-bsdstyleprinting">Utskrift enligt BSD-stil</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-mimetypes"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">MIME</acronym>-typer</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>M</em></span>ultipurpose (eller Multimedia) <span class="emphasis"><em>I</em></span>nternet <span class="emphasis"><em>M</em></span>ail <span class="emphasis"><em>E</em></span>xtensions (Internet brevutökningar med flera användningar). <acronym class="acronym">MIME</acronym>-typer användes först för att tillåta överföring av binärdata (som bilagor till brev som innehöll grafik) via e-postanslutningar som normalt bara skickade ASCII-tecken: Det var nödvändigt att koda data med en ASCII-representation.</p><p> Senare utökades detta koncept för att beskriva ett dataformat på ett plattformsoberoende, men samtidigt otvetydigt, format. Alla känner till filändelsen .doc för <span class="trademark">Microsoft</span>® Word filer på <span class="trademark">Windows</span>®. Det här hanteras inte otvetydigt på <span class="trademark">Windows</span>®-plattformen: filändelsen *.doc används också för enkla textfiler eller Adobe Framemaker filer. Byter man namn på en riktig Word-fil för att få en annan filändelse, så kan den inte längre öppnas av programmet.</p><p> Filer med en <acronym class="acronym">MIME</acronym>-typ, har en medföljande sträng för att känna igen dem, som beskriver filformatet baserat på <span class="emphasis"><em>huvudkategori/delkategori </em></span>. Inne i IPP, beskrivs också utskriftsfiler med användning av <acronym class="acronym">MIME</acronym>-typer. <acronym class="acronym">MIME</acronym>-typer registreras hos IANA (Internet Assigning Numbers Association) för att de ska hållas otvetydiga.</p><p> <acronym class="acronym">CUPS</acronym> har några egna <acronym class="acronym">MIME</acronym>-typer registrerade, som <span class="emphasis"><em>application/vnd.cups-raster</em></span> (för <acronym class="acronym">CUPS</acronym> interna rasterbildformat). </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gimpprint">Gimp-Print</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pcl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">PCL</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinter <span class="emphasis"><em>C</em></span>ontrol <span class="emphasis"><em>L</em></span>anguage (skrivarkontrollspråk). Utvecklat av <span class="trademark">HP</span>®. PCL började i version 1 som en enkel uppsättning med kommandon för ASCII-utskrift. Nu, med versionerna PCL6 och PCL-X, har det möjlighet att skriva ut grafik och färg, men det används inte så ofta utanför <span class="trademark">Microsoft</span>® <span class="trademark">Windows</span>® och <span class="trademark">HP-UX</span>® (<span class="trademark">HP</span>®:s egen variant av <span class="trademark">UNIX</span>®) ...</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-escp"><acronym class="acronym">ESC/P</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpgl"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®/GL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pdl"><acronym class="acronym">PDL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pdl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">PDL</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>P</em></span>age <span class="emphasis"><em>D</em></span>escription <span class="emphasis"><em>L</em></span>anguage (sidbeskrivningsspråk). PDL:er beskriver den grafiska representationen av en sida på ett abstrakt sätt. Innan den verkligen omvandlas till bläck som placeras på papper, så måste en PDL först "tolkas". För <span class="trademark">UNIX</span>®, är den viktigaste PDL:en <span class="trademark">PostScript</span>®. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-escp"><acronym class="acronym">ESC/P</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpgl"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®/GL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pixel"></a><span class="glossterm">Bildpunkt</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>Pic</em></span>ture <span class="emphasis"><em>El</em></span>ement (bildelement); Den här termen beskriver den minsta delen av en rasterbild (antingen vid utskrift på papper eller som visas på en bildskärm via ett katodstrålerör eller LCD-element). Eftersom all grafisk- eller bildrepresentation på de här utmatningsenheterna består av bildpunkter, är värdena "ppi" (bildpunkter per tum) och DPI (punkter per tum) viktiga parametrar för totalkvaliteten och upplösningen av en bild.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-filter">Filter</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghostscript">Ghostscript</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-raster">Rasterbild</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pjl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">PJL</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>P</em></span>rint <span class="emphasis"><em>J</em></span>ob <span class="emphasis"><em>L</em></span>anguage (utskriftsjobbspråk), som utvecklades av <span class="trademark">HP</span>® för att styra och hantera en skrivares normala och jobbspecifika inställningar. Det kan inte bara användas på <span class="trademark">HP</span>®:s egna (PCL-)skrivare, utan många <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare och andra skrivare förstår PJL-kommandon som skickas till dem som en del av ett utskriftsjobb, eller separat.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-postscript"></a><span class="glossterm"><span class="trademark">PostScript</span>®</span></dt><dd class="glossdef"><p><span class="trademark">PostScript</span>® (ofta förkortat till "PS") är en de-facto standard i <span class="trademark">UNIX</span>®-världen för att skriva ut filer. Det utvecklades av Adobe och licensierades till skrivartillverkare och programvaruföretag.</p><p> Eftersom <span class="trademark">PostScript</span>®-specifikationerna publicerades av Adobe, finns det också "tredjeparts"-implementeringar av programvara som skapar och tolkar <span class="trademark">PostScript</span>® (en av de mest välkända bland fri programvara är Ghostscript, en kraftfull PS-tolk). </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-escp"><acronym class="acronym">ESC/P</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-hpgl"><acronym class="acronym"><span class="trademark">HP</span>®/GL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pcl"><acronym class="acronym">PCL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ppd"><acronym class="acronym">PPD</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ppd"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">PPD</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>P</em></span>ostScript <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinter <span class="emphasis"><em>D</em></span>escription (Postscript-skrivarbeskrivning). PPD:er är ASCII-filer som lagrar all information om de särskilda funktionerna för en skrivare, samt definitioner av kommandon (Postscript eller PJL), som aktiverar en viss funktion (som att skriva ut dubbelsidigt).</p><p> Som förklaringen av förkortningen visar, så användes PPD:er ursprungligen bara för <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare. <acronym class="acronym">CUPS</acronym> har utökat PPD-konceptet så att det gäller alla sorters skrivare.</p><p> PPD:er för <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare tillhandahålls av skrivartillverkarna. De kan användas tillsammans med <acronym class="acronym">CUPS</acronym> och KDEPrint för att få tillgång till alla funktioner i en <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare. KDEPrint-gruppen rekommenderar att använda PPD:er som ursprungligen var avsedda att användas tillsammans med <span class="trademark">Microsoft</span>® Windows NT.</p><p> PPD:er för skrivare som inte använder Postscript, <span class="emphasis"><em>behöver</em></span> ett tillhörande "filter" för att omvandla <span class="trademark">PostScript</span>®-utskriftsfilerna till ett format som kan sväljas av enheten som inte använder Postscript. De här kombinationerna av PPD:er och filter är inte (ännu) tillgängliga från tillverkarna. Efter initiativet av <acronym class="acronym">CUPS</acronym>-utvecklarna att använda PPD:er, var gemenskapen för fri programvara kreativa nog att snabbt ta fram stöd för de flesta skrivarmodeller som används för närvarande, via PPD:er och klassiska Ghostscript-filter. Men observera att utskriftskvaliteten varierar från "högkvalitativ fotografisk utmatning" (med Gimp-print och de flesta Epson bläckstråleskrivare) till "knappt läsbart" (med Foomatic-aktiverade Ghostscript-filter för skrivarmodeller som kallas "paperweight" i databasen hos Linuxprinting.org). </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-cups"><acronym class="acronym">CUPS</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-linuxprintingorg">Linuxprinting.org</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-printcap"></a><span class="glossterm">printcap</span></dt><dd class="glossdef"><p>I utskriftssystem med BSD-stil, innehåller filen "printcap" konfigurationsinformation. Utskriftsdemonen läser den här filen för att veta vilka skrivare som är tillgängliga, vilka filter som används för var och en av dem, var katalogen för utskriftskön finns, om försättsblad ska användas, och så vidare ... Vissa program är också beroende av att kunna läsa filen, för att skaffa fram namnen på tillgängliga skrivare. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-bsdstyleprinting">Utskrift enligt BSD-stil</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-printermib"></a><span class="glossterm">Skrivar-<acronym class="acronym">MIB</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>Printer</em></span>-<span class="emphasis"><em>M</em></span>anagement <span class="emphasis"><em>I</em></span>nformation <span class="emphasis"><em>B</em></span>ase (informationsbas för skrivarhantering). Skrivar-MIB anger att antal parametrar som ska lagras i skrivaren för åtkomst via närtverket. Det här är användbart om många (i vissa fall bokstavligen tusentals) nätverksskrivare hanteras centralt med hjälp av SNMP (Simple Network Management Protocol).</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pwg"><acronym class="acronym">PWG</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-snmp"><acronym class="acronym">SNMP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-pwg"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">PWG</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinter <span class="emphasis"><em>W</em></span>orking <span class="emphasis"><em>G</em></span>roup (arbetsgruppen för utskrift). PWG är en löst sammansatt grupp representanter från utskriftsföretag, som under de senaste åren har utvecklat olika standarder som har att göra med utskrift via nätverk. Dessa accepterades senare av IETF som RFC-standarder, till exempel "skrivar-MIB" och IPP.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-printermib">Skrivar-<acronym class="acronym">MIB</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-snmp"><acronym class="acronym">SNMP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-printerdatabase"></a><span class="glossterm">Skrivardatabas</span></dt><dd class="glossdef"><p>En bra databas med drivrutiner för skrivare finns på <a href="https://www.openprinting.org/printers" target="_top">https://www.openprinting.org/printers</a>.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-linuxprintingdatabase"><acronym class="acronym">Linuxprinting.org databas</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-raster"></a><span class="glossterm">Rasterbild</span></dt><dd class="glossdef"><p>Varje bild på ett fysiskt medium består av ett mönster med enskilda punkter i olika färger och (ibland) storlekar. Det här kallas en "rasterbild".</p><p> Detta skiljer sig från en "vektorbaserad bild", där grafiken beskrivs i form av kontinuerliga kurvor, skuggor, former och fyllda figurer, som representeras av matematiska formler. Vektorbaserade bilder har ofta mindre filstorlek, och deras storlek kan ändras utan förlust av information och kvalitet - men de kan inte skrivas ut direkt, utan måste alltid först "behandlas" eller "omvandlas" till en rasterbild med den givna upplösningen som utskriftsenheten klarar av. Den här omvandlingen görs med en rasterbildbehandling (RIP, ofta programvaran Ghostscript) eller någon annan form av filtrering.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pixel">Bildpunkt</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghostscript">Ghostscript</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-filter">Filter</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-rip"><acronym class="acronym">RIP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-rip"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">RIP</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>R</em></span>aster <span class="emphasis"><em>I</em></span>mage <span class="emphasis"><em>P</em></span>rocess(or) (rasterbildbehandling). Om uttrycket används i utskriftssammanhang, betyder "RIP" en hårdvaru- eller programvaruenhet som konverterar <span class="trademark">PostScript</span>® (eller andra utskriftsformat som representeras med något av de andra sidbeskrivningsspråken som inte baseras på raster) till en rasterbild på ett sådant sätt att den kan accepteras av "utskriftsenheten" i skrivaren.</p><p> En <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare innehåller sin egen PostScript-RIP. En RIP kan både finnas i en skrivare och utanför den.</p><p> För många <span class="trademark">UNIX</span>®-system, är Ghostscript paketet som tillhandahåller en "RIP i programvara", som kör på värddatorn, och absorberar <span class="trademark">PostScript</span>® eller annan data som ska göras klar att skickas till utskriftsenheten (sålunda finns det ett uns sanning i uttrycket "Ghostscript gör din skrivare till en <span class="trademark">PostScript</span>®-skrivare", men det är förstås inte bokstavligen sant.)</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-filter">Filter</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ghostscript">Ghostscript</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-postscript"><span class="trademark">PostScript</span>®</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pdl"><acronym class="acronym">PDL</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-raster">Rasterbild</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-rlpr"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">RLPR</acronym> (fjärr-LPR)</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>R</em></span>emote <span class="emphasis"><em>L</em></span>ine <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinting <span class="emphasis"><em>R</em></span>equest (fjärrbegäran om utskrift med radskrivare). Det här är ett utskriftssystem enligt BSD-stil, som inte behöver några behörigheter som systemadministratör för att installeras, och ingen "printcap" för att fungera: alla parametrar kan anges på kommandoraden.</p><p> RLPR är praktiskt för många användare av bärbara datorer som arbetar i miljöer som ofta ändras. Det beror på att det kan installeras tillsammans med alla andra utskriftssystem och tillåter ett mycket flexibelt och snabbt sätt att installera en skrivare för direkt åtkomst via LPR/LPD. KDEPrint har en guide för att lägga till skrivare, som gör det ännu enklare att använda RLPR. Kommandot kprinter tillåter byte till RLPR "i farten" när som helst. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-printcap">printcap</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-snmp"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">SNMP</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>S</em></span>imple <span class="emphasis"><em>N</em></span>etwork <span class="emphasis"><em>M</em></span>anagement <span class="emphasis"><em>P</em></span>rotocol (enkelt nätverkshanteringsprotokoll). SNMP används på många platser för att hantera alla typer av nätverksnoder (värddatorer, routrar, växlar, förmedlingsnoder, skrivare ...) med fjärrstyrning.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-pwg"><acronym class="acronym">PWG</acronym></a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-printermib">Skrivar-<acronym class="acronym">MIB</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-ssl"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">SSL(3)</acronym>-kryptering</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>S</em></span>ecure <span class="emphasis"><em>S</em></span>ocket <span class="emphasis"><em>L</em></span>ayer (säkert uttagslager). <acronym class="acronym">SSL</acronym> är en privatägd krypteringsmetod för dataöverföring via HTTP, som utvecklades av Netscape. Den ersätts nu av en IETF-standard som kallas TLS. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-tls"><acronym class="acronym">TLS</acronym>-kryptering</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-spooling"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">SPOOL</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>S</em></span>ynchronous <span class="emphasis"><em>P</em></span>eripheral <span class="emphasis"><em>O</em></span>perations <span class="emphasis"><em>O</em></span>n<span class="emphasis"><em>L</em></span>ine (hantering av uppkopplade synkrona periferienheter). <acronym class="acronym">SPOOL</acronym> låter utskriftsprogram (och användare) fortsätta sitt arbete medan utskriften tas om hand av en <acronym class="acronym">systemdemon</acronym> som lagrar filer på en tillfällig plats tills skrivaren är klar att skriva ut. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-daemon"><acronym class="acronym">Demon</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-tls"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">TLS</acronym>-kryptering</span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>T</em></span>ransport <span class="emphasis"><em>L</em></span>ayer <span class="emphasis"><em>S</em></span>ecurity (transportlagersäkerhet). <acronym class="acronym">TLS</acronym> är en krypteringsstandard för data som överförs via HTTP 1.1. Den definieras av RFC 2246, och även om den är baserad på den tidigare utvecklade SSL (från Netscape) så fungerar de inte helt och hållet tillsammans. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ssl"><acronym class="acronym">SSL(3)</acronym>-kryptering</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-systemVstyleprinting"></a><span class="glossterm">Utskrift enligt System V-stil</span></dt><dd class="glossdef"><p>Det här är den andra varianten av traditionell <span class="trademark">UNIX</span>®-utskrift (i motsats till utskrift enligt BSD-stil). Det använder en annan uppsättning med kommandon (lp, lpadmin, ...) än BSD, men skiljer sig inte i grunden från det. Gapet mellan de två är dock stort nog för att de inte ska fungera ihop, så att en BSD-klient inte kan skriva ut till en utskriftsserver enligt System V-stil utan ytterligare anpassning... Det är meningen att IPP ska undanröja den här svagheten, och några till. </p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-bsdstyleprinting">Utskrift enligt BSD-stil</a>, <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-ipp"><acronym class="acronym">IPP</acronym></a>.</p></dd><dt><a name="gloss-turboprint"></a><span class="glossterm">TurboPrint</span></dt><dd class="glossdef"><p>Ett spridprogram som tillhandahåller utskrift med fotokvalitet på många jetstråleskrivare. Det är användbart om du inte hittar en drivrutin för din skrivare på annat sätt, och kan antingen kopplas ihop med ett traditionellt Ghostscript system, eller ett modernt <acronym class="acronym">CUPS</acronym>-system.</p><p>Se Även <a class="glossseealso" href="index.html#gloss-gimpprint">Gimp-Print</a>.</p></dd><dt><a name="gloss-xpp"></a><span class="glossterm"><acronym class="acronym">XPP</acronym></span></dt><dd class="glossdef"><p>Förkortning av <span class="emphasis"><em>X</em></span> <span class="emphasis"><em>P</em></span>rinting <span class="emphasis"><em>P</em></span>anel (X-utskriftspanel). <acronym class="acronym">XPP</acronym> var det första fria grafiska utskriftskommandot för <acronym class="acronym">CUPS</acronym>, skrivet av Till Kamppeter, och i vissa avseenden modell för "kprinter"-verktyget i <span class="orgname">KDE</span> 3.</p></dd></dl></div></div>
Generated by dwww version 1.15 on Sat May 18 11:34:05 CEST 2024.